Örebroföreningens historia i ett nötskal.


Den nya fabriks- och hantverksordningen tillkom den 22 december 1846. Lagen sändes därefter ut till alla magistrat i landet. Det dröjde några månader innan föreningsverksamheten kom igång i Örebro.


Det första sammanträdet i den nya lagpåbjudna hantverksföreningen i Örebro ägde rum i samband med Valborgsmässorådstuva(rådstuva=rådhus el. begrepp för ett sammanträde i fullmäktige) i maj 1847, i det gamla rådhuset. Från denna tid räknar föreningen sin tillkomst. Vid detta sammanträde fastställdes antalet fullmäktige till 26 personer så att varje yrke därmed skulle vara representerat. Till förste ordförande valdes skomakarmästaren och rådmannen, G.M. Hedström.

Örebro drabbades i mars 1854 av en förödande brand. Branden började vid ett av färgerierna utefter Svartån och spred sig snabbt i sydlig riktning. Denna händelse var ett mycket hårt slag för hantverkarna och deras familjer. Hantverksföreningen beslutade att göra en skrivelse till Kungligt Maj:t med begäran om förlagslån för de drabbade hantverkarna och deras verksamhet. Sådana lån hade tidigare beviljats till städer som blivit drabbade av samma öde som Örebro.

Hantverksföreningen har under sin historia varit remissinstans i frågor angående stadens angelägenheter och näringspolitiska frågor både regionalt och nationellt. Den har under årens lopp även ordnat mässor och utställningar i egen regi, men även tillsammans med andra organisationer. Föreningens arbete under 1900-talet inriktades mycket på utbildningsfrågor, som även var en viktig fråga för SHO.

De uppmuntrade föreningarna i landet att bilda lärlingsnämnder och att bevaka utbyggnaden av yrkesskolor. Hantverksföreningen i Örebro utsåg 1909 en lärlingsnämnd. Vidare har föreningen delat ut premier, gesäll- och mästerbrev till elever som genomgått hantverksutbildning samt också verkat aktivt för att medlemmarna skulle förkovra sig i olika ämnen. Bokföringskurser anordnades under många år och under femtiotalet inriktade man sig på kurser i marknadsföring. Föreningen anordnar fortfarande aktuella kurser för sina medlemmar.

Föreningen har alltid haft högtidliga Mästare och gesäll-utnämningar. Enligt sedvanlig ritual överlämnas gesällbrev, betygsbok och i förekommande fall även medalj. Efter utnämningen följer uppvaktningar från yrkesförbund, läromästare och anhöriga.

Föreningslokaler

Arkitekterna Thore Gardefeldt och Åke Petersén lade 1951 fram sina respektive ritningsförslag för fastigheten. Gardefeldts ritningsförslag antogs 1953. Ett år senare, revs den gamla fastigheten och nybyggnationen påbörjades 1956 i kvarteret Engelbrektsgatan 6/Köpmangatan 1. Styrelsen samlades för första gången i det nya Hantverkshusets föreningslokaler den 14 mars 1958. Hilda Törnqvists efterträdare var en av de första hyresgästerna i fastigheten och denna affärs-rörelse fanns kvar i samma lokaler till 2019, då lokalen byggdes om till restaurang.

Damklubben

I början av 1940-talet rekommenderar SHIO lokalföreningarna att bilda damklubbar. I slutet av 1945 bildade nio damer i Örebro, Hantverksföreningens damklubb. I denna förening finns intet krav på att man måste vara företagare, den är öppen för alla kvinnor. Uppslutningen var god och redan efter ett par månader hade man 21 medlemmar och då bildades den formella föreningen.

Genom sitt aktiva lotteriarbete har damklubben även skänkt pengar till Hantverkets gård i Leksand, till Ungdomsgillets verksamhet, till inventarier för Hantverksföreningen samt bidrag till stipendier vid Centrala Yrkesskolan. Den första barnfesten anordnades redan 1949 och följdes upp genom åren. Astrid Liedström valdes till ordförande 1950, ett uppdrag som hon hade i två år. Greta Winroth valdes till ny ordförande 1953 och innehade detta uppdrag i 16 år.

Hundraårsjubileet

År 1947 stod många av landet hantverksföreningar inför det faktum att de funnits i 100 år. Den starka ställning som föreningarna haft i samhället under hela sin tid, gjorde att många platser ville fira detta. Så även i Örebro. Hantverksföreningen i Örebro bestämde sig för att göra något extra inför detta jubileum, så även 2007 då föreningen fyllde 160 år.


Ovan texter är tagna ur Örebro Stads Fabriks- och Hantverks-
förenings bok som kom ut i samband med föreningens 150-års tillvaro.